Räknas inte de elever som varit i Sverige mindre än fyra år in i statistiken kan man se en marginell ökning bland de som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet (en nivå som är snäppet lägre än de högskoleförberedande) jämfört med förra sommaravslutningen. Men tar man med dem i statistiken, sjunker andelen och än värre blir det när man kommer till andelen som får minst godkänt (E) i svenska som andra språk (SVA).
Här är numera bara drygt hälften av eleverna godkända.
– Det är en förändring som är anmärkningsvärd och där det måste till en förbättring. Vi har tidigare fått indikationer på det här och nu har vi fått ett kvitto på det, säger utbildningsdirektör Mats Olsson.
Orsaken hittas framför allt i att gruppen nyanlända ökar. 2015 handlade det om drygt 80 elever som gick ut årskurs nio, nu runt 130. Förhoppningen är att vissa av dem kommer att få godkänt i ett eller flera ämnen under sommarens lovskola, och därmed få upp andelen behöriga totalt i kommunen. Kommunalråd Olle Johansson (S) ser att det finns utmaningar att jobba med, samtidigt som många av de som nu kommer till Sverige har höga ambitioner.
– Det mest utmanande programmet på gymnasiet, natur, har störst andel invandrade elever. Så många tar sig fram, har höga ambitioner och når framgång.
Att alla som kommer till Sverige kommer att klara behörigheten till gymnasiet, eller lämna utbildningsstadiet med godkända betyg, är inte troligt, menar de från utbildningskontoret som fanns på plats när betygen presenterades på tisdagen.
– Vi måste hitta andra vägar till att bli klar för ett yrke, utan formell gymnasieexamen, menar Olle Johansson.
Medan vissa skolor visar på allt sämre resultat, vilket hänvisas till såväl nyanlända som den struktur som av tradition finns i Norrköping, finns det ljusglimtar. I Navestadsskolan har man till exempel satt extra fokus språket, förstelärare, lärare och extra resurser. Något som fått upp andelen behöriga.
– Där har man generellt ökat medvetenheten om språket hos alla pedagoger, för att komma bakom språkbarriären och i stället dra nytta av elevernas kunskaper och låta språket vara bryggan. Det här görs inte bara på svenskalektionerna, utan på alla lektioner, säger Sofie Lindén, forsknings- och utvecklingschef på kommunen.
Nu ska resultaten analyseras, för att se hur andra skolor kan dra lärdom av den positiva utvecklingen.
Jämför man med de privata skolorna syns en stark polarisering. På Jönbergska klarar alla niondeklassare behörigheten till gymnasiet. På Kunskapsskolan är endast 1,6 procent obehöriga, av totalt 124 elever.
– Det är bara att gratulera dem. De har haft bra skolor över tid och år. Sen kan man konstatera att det här är elever till föräldrar med hög utbildningsnivå, säger Olle Johansson.