– Vi kan inte fortsätta i samma spår som tidigare. Vi kommer ingenvart utan måste hitta andra lösningar, när många av våra elever ramlar igenom systemet. Det säger Peter Kälvehed, rektor på Söderporten i Hageby.
De två mellanstadielärarna, Lotta Thuré och Rickard Karlsson, instämmer.
– Under de två år som jag har arbetat här på skolan, så har elever med ett annat modersmål än svenska ökat från 80-85 procent till nästan 100 procent, konstaterar Lotta Thuré.
Problemet med detta är att eleverna mycket sällan får höra korrekt svenska talas på skolan, när kompisarna inte heller har svenska som modersmål och det saknas språkliga förebilder i klasserna. Med bara en pedagog i klassrummet är det också svårt att hinna med att jobba språkutvecklande, som behövs med de här eleverna, konstaterar Lotta Thuré.
I dag finns det visserligen många vuxna i klassrummen på Söderporten. Det är elevassistenter och resurspersoner. Men de är inte utbildade pedagoger, konstaterar Peter Kälvehed.
– När det finns två lärare i klassrummet, ges en annan möjlighet att arbeta med språket hela tiden. Många elever förstår inte vad man säger, eftersom de inte har en tillräckligt bra svenska. I dag ska nyanlända elever bara gå i Internationell klass i ett år. Sedan förväntas de att klara språket i en vanlig skolklass, säger Lotta Thuré.
Enligt Rickard Karlsson är det ofta elever som är födda i Sverige och som har ett svagt modersmål som får det allra kämpigast i den svenska skolan.
– Varken mamma eller pappa behärskar det svenska språket och barnen går inte heller på modersmålsundervisning. Detta gör att barnen inte får något komplett språk att utgå ifrån, säger han.
Läs hela artikeln i dagens tidning