Spårvagnen som en rullande tidsmaskin är ett projekt som drog i gång i augusti 2011. Det kulturhistoriska projektet initierades av Andrej Mishko, när han läste på Turismprogrammet vid Linköpings universitet. Efter examensarbetet tog han projektet vidare, som egen företagare, i samarbete med Stadsmuseet och Norrköpings stadsarkiv.
Tio historiska bildspel har det blivit under åren. Det senaste, om Norrköpings skolhistoria, rullar just nu, fram till någon gång i januari-februari.
Efter det är framtiden för bildspelen oviss. Enligt Andrej Mishko vill den nya ledningen på kultur- och fritidskontoret inte längre arbeta med projektet och kommunen har svårt att hitta pengar för att producera nya bildspel.
I våras sa kultur- och fritidsnämnden nej till anslag till nya bildspel. Nämnden fick inga medel för en fortsättning i budgetprocessen, utan skulle istället tvingas göra omprioriteringar i sin egen budget.
Att producera fyra bildspel per år kostar 140 000 kronor. Bildspelen brukar bytas efter tre månader. Alla gillar bildspelen och alla vill ha dem, säger Andrej Mishko – men ingen vill betala.
En spårvagn i stan, en vagn som går i vanlig trafik, är utrustad med fyra skärmar. Det är här bildspelet visas: gamla bilder från skolmiljöer i Norrköping, 120 bilder på 22 minuter.
Tidigare bildspel har handlat om spårvagnarnas historia, och om hur man levde förr i Norrköping.
– Det ligger i kommunens intresse att visa upp det bildmaterial som finns i arkiven, tycker Andrej Mishko.
Intressant för nyinflyttade, för nyanlända och för Norrköpingsborna överlag, menar han.
– Det startade som ett studentprojekt. Sedan har det varit en projektsatsning under ett antal år, säger Elsmari Julin, chef för kultur- och fritidskontoret.
Kommunen, som finansierat bildspelen, äger de redan producerade bildspelen. Nu får man fundera på hur man kan använda dem i fortsättningen, säger hon.
– Det kulturnämnden fattade beslut om var att inte beställa ytterligare bildspel.
– Det är en prioritering som nämnden gör utifrån andra insatser, som man prioriterar högre.
– Som jag uppfattar det innebär det inte att Tidsmaskinen är nedlagd – det innebär att vi inte producerar ytterligare bildspel.
Däremot kan de redan färdiga bildspelen användas framöver, menar hon.
Andrej Mishko å sin sida reser frågetecken för hur det ska gå till rent praktiskt, vem som ska sköta det.
Ett möte med kultur- och fritidskontoret i höstas slutade med att man inte vet hur man ska gå vidare, säger han.