Plats 256 av Sveriges totalt 290 kommuner. Där hamnar Norrköpings skolor när Lärarnas Riksförbund (LR) analyserar fem parametrar: elevresultat, likvärdighet, effektiv resursanvändning, höga lärarlöner och hög behörighet bland lärarna. Detta är saker som alla huvudmän i Sverige måste kunna leverera för att resultaten i den svenska skolan ska bli bättre, menar LR. Rapporten bygger på offentlig statistik och jämför hur bra skolorna är inom olika kommuner, samt belyser de skillnader som finns.
För Mia Austa är resultatet ingen nyhet.
– Andra undersökningar visar ungefär samma sak. Det som är påtagligt är att det är så stora skillnader mellan kommuner, säger hon och syftar på att rika Stockholmskommuner hamnar i toppenskiktet medan småkommuner generellt hamnar långt ner på listan.
Och så Norrköping, eller nja, ingen av kommunerna i den östra länsdelen placerar sig knappats på någon imponerande plats. Miia Austa resonerar om orsakerna.
– Norrköping är en stad där man traditionellt sett måste satsa på utbildning. Detta är lärarfacken, tjänstemän och politiker ense om. Men sedan kommer det till prioriteringar, säger hon och fortsätter:
– Så här är det tyvärr med städer med en socioekonomisk infrastruktur som Norrköping och då är det tyvärr så att det blir eleverna som får stå tillbaka, säger hon.
I söndagens Agenda i Svt gavs förslag på två "problemskolor" där eleverna höjt sina betyg på två olika sätt. Den ena, i Rosengård i Malmö, genom att helt enkelt stänga skolan och sprida ut eleverna på andra. Den andra, i Rinkeby i Stockholm, där man satsat extra resurser. Dessutom gästade Skolverkets chef Anna Ekström studion. Hon pratade om förslaget att begränsa det fria skolvalet, för att minska segregationen i skolan. Men det är inte där problemen först och främst löses, tror Miia Austa.
– Det grundläggande problemet är att elevpengen inte räcker till där det finns många elever med grundläggande behov, säger hon.
Det är en sådan höjning som måste till, menar LR och föreslår att staten går in och tar över finansieringen av skolan. Inte på samma sätt som man en gång gjorde, men att staten styr mer av medlen, menar Miia Auste.
– Vi anser att skolan är en nationell angelägenhet och därför är de spridda resultaten helt oacceptabla. Genom att staten finansierar så kan man genom bidragen ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, menar hon.
Som Norrköpingsbo känner hon sig tyngd över att elever i den här stan, som hon säger, inte får samma möjlighet som elever i andra kommuner.
– Eleverna i Norrköping har lika stor rätt till en riktigt bra skola där det finns förutsättningar för alla, precis som i Nacka och Danderyd. Vi är ute på riktigt hal is om saker som föräldrarnas studievana och bostadsort ska påverka barnens utbildning, säger Miia Austa.