Det är några timmar kvar till det lätt absurda möte på Tyska torget, där Sverigedemokraterna ska utmåla Hageby som en av Sveriges mest kriminella stadsdelar. Så går det, när mångkulturen får råda - sådant är budskapet på den tillställningen.
Nej, dra något gammalt över er, sverigedemokrater. För det är så här, såsom denna lördag i Hageby, som det går när mångkultur verkligen får råda.
På gröna ytan mitt i Porten-området bjuds nu för tredje året bland annat på alla möjliga maträtter - denna gång från Ryssland, Finland, Bolivia, El Salvador, Irak, Ungern, Mexico, Afghanistan, Kina, Colombia. Ja, och så Sverige.
Finns... och finns inte
Med även från ett land, som sedan några årtusenden inte längre finns på karten: Assyrien! Men det assyriska folket finns, och det till inte ringa del i just Hageby.
I det irakiska köket serveras dolmar med ris, potatis, bönor, köttfärs. Av flickan som serverar får vi veta att hon lärde sig laga sådan här traditionell mat, när hon var 13. Nu är hon 20.
Och du är förstås från Irak, säger vi.
- Jag brukar kalla mig svensk.
- Aha. Och du heter?
- Johanna Börjesson... ja, jag kallar mig Johanna....
Och Ameneh Ghalami och hennes afghanska medhjälpare, de bjuder å sin sida på sådant som baghali palava och sallad ghabli.
Världskartan
På en världskarta prickar besökarna in varifrån de kommer, och här är det ju en sagolik utspridning världen över.
Men i mycket ensamt majestät sitter en nål instucken vid något, som tydligen heter Abyv och ligger nästan längst bort i det allra mest nordöstra Sibirien.
Att någon tycks ha flyttat från det mest avlägsna Gulag-Sibirien till Hageby, det låter ju sannerligen något det! Men ledsamt nog lyckas vi inte spåra vederbörande.
Inte ens fast vi får hjälp av Tatjana, numera Andersson. Som också är bördig långt uppe i norr, fast på den här sidan Uralbergen, i ryska Komi-republiken.
600 långa mil
- Vi åker dit med bil nästan varje år, berättar maken Christer Andersson. Vi tar färjan Stockholm-Åbo, sedan Helsingfors, och så stannar vi och hälsar på folk i S:t Petersburg och Moskva. Sedan fortsätter vi upp till Komi. Det blir 600 mil dit, och lika långt tillbaka...
På scenen har uppträdandena inletts. Först ut är Sverige, representerat av Jacob Jaldeland. Och efter honom en eldig mexikanska, som till sprakande musik dansar med en flaska balanserande högst uppe på hjässan.
Jodå, här är världens folkfest i full gång. Djupt inne i det mångkulturella Hageby!