Tillståndet om skyddsjakt gäller från att Naturvårdsverket fattat beslutet fram till 8 september. Området där vargen får jagas gäller sydöstra Vikbolandet, söder om Arkösundsvägen med västgräns från Östra Husby ner till Mem. Ytterligare en begäran om skyddsjakt gällande en varg i Hällestadsområdet avslogs dock av Naturvårdsverket. Men på Vikbolandet välkomnas beslutet av lantbrukaren Niklas Nilsson. Däremot anser han att handläggningstiden varit för lång:
- Man måste ju agera snabbt när sånt här händer. Det är ju viktigt att det går fort när det är skyddsjakt, säger han.
Niklas Nilsson tror att det kan ta tid att spåra upp vargen och att den kanske till och med inte längre är kvar i området.
Personligen ser hans helst att det inte finns någon varg på Vikbolandet även i framtiden. Och några planer på att sluta med fårskötsel har han inte.
- Jag var ju här före vargen. Om man nu vill se varg på Vikbolandet så måste man också hjälpa oss ekonomiskt med elstängsel, säger han.
Ingen annan lösning
Göte Hamplin på Naturvårdsverket säger att beslut om skyddsjakt bara kommer ifråga när det inte finns några andra lämpliga lösningar, vilket i praktiken innebär speciella elstängsel för att hålla rovdjur borta.
- Dels var del många angrepp på ett förhållandevis liten yta och dels tycker vi inte att det är rimligt att hägna in alla fårbesättningar i området. Det är helt enkelt för många, säger Göte Hamplin.
Däremot tillbakavisar han uppgifter om att Vikbolandsvargens beteende på något sätt skulle vara onaturligt.
- En ung varg kan ha detta beteende. Kommer det en varg till ett område med mycket får så är det inte vargen det är fel på utan snarare att det är för mycket får. Vargen vet ju inte att fåren inte kan komma undan, säger Hamplin apropå att många får rivits i samma hage.
Han betonar att skyddsjakt är en nödlösning, och heller inte ska ses som en bestraffning av vargen. Därför får vargen inte heller skjutas om den lämnat området.
- Meningen med skyddsjakt är ju inte att straffa vargen, utan att begränsa skadorna där den befinner sig, säger Göte Hamplin.
LRF fick inte ansöka
Han tillbakavisar även kritiken mot handläggningstiden.
- Vi fick ansökan om skyddsjakt den 8 augusti. Men LRF, som stod bakom den första ansökan, hade inte rätt att ansöka om skyddsjakt. Det kan bara den göra som är direkt berörd. Därför behövdes det fullmakter, för att komplettera ansökan, säger han.
Allt som allt har det därför varit en normal handläggningstid, anser han.
- Vi har ju också en intern handläggning, där bland annat jurister måste titta på fallet, säger Hamplin.
Det som händer närmast är att Länsstyrelsen nu ska besluta vilka jägare som får jaga vargen. Länsstyrelsen utser då en jaktledare som efter samråd med Länsstyrelsen utser de personer som får jaga vargen.