I personalrummet på Hagaskolan droppar lärarna in allteftersom lektionerna går mot sitt slut på eftermiddagen.
De är alla överens om att lärarlegitimation i grunden är bra. I deras fall pratas det inte om den som ett sätt att få bättre lärare utan som ett sätt att höja statusen. Alltså få upp lönen.
- Jag tror att det höjer statusen så att vi får upp lönerna och kan få ungdomar att välja läraryrket, säger Katrin Andersson, hem- och konsumentlärare.
Kollegan Hannele Melander, lärare i svenska, SO och bild, är av samma åsikt.
- Som det är nu kommer alla som vill in på lärarutbildningen, det står till och med platser tomma.
Kvinnornas fel
Och det är klart att lärarna vill ha högre status, men vad var det egentligen som gjorde det en gång i tiden så aktade yrket till ett yrke utan status?
- Jag tror att statusen försvann när kvinnorna kom in, det brukar vara så, säger Susanne Jacobsson, SO och engelsklärare.
Enligt henne har man ännu inte pratat så mycket om lärarlegitimationer bland personalen på Hagaskolan.
- Det enda är att det har varit på gång. Men när man börjar tänka efter är det oklart vad som händer om till exempel en fastanställd lärare utan legitimation inte får sätta betyg - vem ska då göra det, undrar Susanne Jacobsson.
Musiklärarna Ann-Christin Hallgren och Jerker Hårdänge tycker också att det är bra med ett lärarleg, men tror inte att det är hela lösningen för att få bättre lärare.
Många frågetecken
- Nu är det så mycket man ska göra som lärare, mycket som tar fokus från ämnena.
Miia Austa Rådström är på Hagaskolan just den här eftermiddagen och inte heller hon vet exakt hur processen med lärarlegitimation kommer att gå till. Att det kommer att finnas vissa övergångsregler är klart, men exakt hur de ska se ut är oklart.
- Ska alla lärare vara tvungna att skaffa behörighet och legitimation och vem ska i så fall se till att lärarna gör det. Är det de själva eller som vi tycker arbetsgivarens moraliska skyldighet att se till så att legitimationen kan tas.
För inte kan det väl bli så att en lärare som arbetet i 25 år men som saknar några poäng tvingas ta tjänstledigt och studielån för att bli behörig.
Hälften obehöriga
- Skolverket måste få i uppdrag att utreda hur det hela ska gå till. Vad jag vet är att det som kallas "lärarlyftet 2" ska rymma färdigutbildandet av de obehöriga lärarna, säger Miia Austa Rådström.
Hon tror dock inte att man kommer att vara färdig så att alla lärare är behöriga 2015.
Att vara obehörig lärare kan innefatta ett vitt spektra, allt från att inte vara behörig till ett visst ämne till att sakna större delar av lärarutbildningen. Vanligast är att man även undervisar i ämnen man inte är behörig i.
I grundskolan kan det vara så många som hälften av lärarna som saknar behörighet i enskilda ämnen, i gymnasiet är siffran bättre för där har man varit mer restriktiv, säger Miia Austa Rådström.