Strykbrädan blir "Tillväxtens hus"
Det ser ut som en byggnadsställning. Men ska bli permanent, och tjänstgöra som ny entrékonstruktion på Strykbrädan. Denna gamla fabriksbyggnad (från år 1869) ska nu förvandlas till ett Tillväxtens hus. Ingreppet i fasaden är sannerligen kraftigt men verkar kunna accepteras även från antikvariskt håll.
Denna färgglada trappanordning är sedan några år på plats på studenternas kårhus, som är granne med Strykbrädet tvärs över strömfåran. Och om det här gick igenom, varför skulle då inte också en anordning på Strykbrädan tillåtas?Foto: Niclas Sandberg
Foto: Sandberg Niclas
På så vis vill man få till en identitet i samklang med det blivande nya innehållet i Strykbrädan, som ska bli en modern science park i ett Tillväxtens hus. Där ska kunskapsintensiva företag samsas, gärna då avknoppningar från Linköpings Universitet. Holmens Museum ska integreras med de här nya lokalerna.Liksom numera i alla detaljplaner för innerstaden föreslås även här ett kafé, varvid möjligheterna till uteservering invid Strömmen också ska undersökas. Och kanske kan Laxholmstorget framöver bli till en mer livfull plats, där man stannar till i stället för att som idag passera förbi.Ambitionen är, att den rätt så massiva entrékonstruktionen ska ge ett luftigt intryck. Den ska, heter det, inte täcka för fasaden.Fast det är ju, å andra sidan, just det som den oundvikligen kommer att göra. Och knäckfrågan blir då, om detta kan accepteras.Får inte dominera
Industrilandskapet måste hanteras ytterst varsamt men ska heller inte vara något museum. Översiktsplanen lämnar öppet för förändringar, så länge som nytillskotten inte tillåts dominera över det historiska arvet.Stadsantikvarie Bror-Tommy Sturk är också med på noterna, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Konstruktionen får inte "utformas på fel sätt". Det måste vara möjligt att återställa fasaden, och den nya konstruktionen måste bli så transparent som möjligt. Fasaden, med dess särskilda karaktär, måste i varje fall kunna skönjas där bakom.Kommunen har också låtit Niras Sweden ta fram en särskild antikvarisk utredning, som visar sig gå på i princip samma linje som stadsantikvarien. Eftersom konstruktionen kommer att splittra byggnadens monumentala framtoning måste den tonas ner, den får inte bli alltför dominerande.Redan byggts om
Stadsbyggnadskontorets sammanfattande bedömning blir, i princip, att tillbyggnaden visserligen har sitt pris - men att den också är värd det priset.Som argument kan även anföras, att byggnaden redan byggts både om och till flerfaldiga gånger under sin hundraåriga industriella tillvaro åren 1869-1970. En del direkta invändningar har också framkommit i samrådet. Peter Sandberg har ingen förståelse för gestaltningen och vill veta, vad annat i Industrilandskapet som påminner om en byggnadsställning. Det mysiga kaféet kan inrymmas inne i byggnaden, och hissen bör också vara invändig.Mer kritik
Evy Rydegård kritiserar, att förslaget så helt avviker från byggnadens tydliga egenart. Hon ogillar både fasadbelysningen - "dramatisering med färgad ljussättning" - och kaféet, som minskar framkomligheten, samt även utsiktsplatsen som "kommer... att oroa stadsbilden från nordost från gångbron". Kritik kommer även från LO/Arbetets museum, som åberopar att en sådan här tillbyggnad på ett negativt sätt påverkar "det mycket unika områdets kulturhistoriska karaktär".Att, i syfte att skapa identitet, "förse Strykbrädan med ett tredje trapphus" riskerar att förta identiteten hos grannarna Strykjärnet och Värmekyrkan. Vid ombyggnad av Strykbrädan bör man därför hålla sig inomhus.
Så jobbar vi med nyheter