Julfriden slut - idag åker Max till Afghanistan igen

Redan i början av november berättade Folkbladet om Max Yngves kommande tjänstgöring i Afghanistan. En tjänstgöring som bara hann omfatta tre veckor före julledigheten.- De veckorna gick väldigt fort, summerar Max Yngve. Och tillvaron därborta var ungefär som jag väntat, förutom att vi hade väldigt lite att göra första tiden.- Första veckan hade vi knappt en enda uppgift att jobba med, utan gick mest omkring och var lediga på den svenska campen. - Därefter hann vi med att utföra en del eskorter och kört ut kollegor till deras små camper i området. Vi har även hunnit med en del patrullering i Mazar-i-Sharif och hunnit få en liten uppfattning om hur läget är i det här området.- Och man kan konstatera att det skiljer väldigt mycket på standarden i olika stadsdelar. Närmast vår camp är det väldigt fattigt, men när man sedan kommer in närmare stadens centrum, är det ganska okey standard på bebyggelsen.- Ibland gör vi även fotpatrullering och då kommer vi förstås mer i kontakt med lokalbefolkningen, vilket förstås är intressant. Befolkningen runt campen är väldigt positiva till vår närvaro där och om de upptäcker att något skumt är i görningen, bruka de komma till oss och berätta vad de sett eller hört. Då blir det alltid via tolk, eftersom bara ett fåtal kan prata engelska.n Har du varit med om någon incident eller farlig situation än?- Nej, inte som jag varit inblandad i. Men en svensk-finsk patrull utsattes för beskjutning, strax efter att Sveriges överbefälhavare Sverker Göranson anlänt på ett besök till Afghanistan i mitten av december. - Beskjutningen skedde nära en camp cirka 15 mil från min camp. Men tursamt nog blev ingen skadad, utan det stannade vid skottskador på fordonen.n Hur upplever du säkerhetstänkandet under tjänstgöring utanför campen?- Så fort vi är utanför campen, har vi all tänkbar säkerhetsutrustning på oss hela tiden. Så det är hög medvetenhet om att vad som helst kan hända, när som helst.- Så vi är alltid på tårna, när vi är ute och åker, för man vet ju aldrig när något kan inträffa. - Bland annat kollar vi alltid noga efter eventuella spår, att någon grävt på vägen, för då kan det ju betyda att man preparerat vägen och kanske grävt ner en mina som riskerar att explodera under bilen.n Känner du inget obehag att åka tillbaka till Afghanistan igen?- Nej, det upplever jag inte. Tvärtom känns det faktiskt roligt att åka tillbaka, eftersom vi redan blivit ett kanonbra gäng, där alla är duktiga på det som de ska utföra. - De flesta av oss har bara gjort lumpen tidigare, men några har tidigare även tjänstgjort i Kosovo och Afghanistan och det är bra erfarenheter för hela vår grupp och pluton.n Vad gör du på fritiden?- Det finns ganska mycket att sysselsätta sig med. Vi har ett fint gym där vi brukar träna. Sen brukar vi spela kort, spela biljard och så har vi ett rum med datorer med internet, där vi kan ringa hem. TV blir det dock inte mycket, förutom lite grann via datorn. Sen har vi även ett löpspår på en kilometer runt campen, där vi kan motionera lite när det är väder för det.n När kommer du hem nästa gång?- Faktiskt redan i mitten av februari, då jag kommer hem till Norrköping och en ledighet på hela 17 dagar.- Sedan åker jag tillbaka och tjänstgör till 23 maj, då min tjänstgöring i Afghanistan tar slut, lagom till sommaren. Då lär det bli jätteskönt att komma hem igen till flickvännen, familjen och lagkompisarna i Åby IF:s fotboll!n Kan du tänka dig ytterligare en period i Afghanistan senare?- Det är i alla fall inget jag planerar för idag, utan det får man väl se när den tiden kommer.n Hur tror du nyårsafton kommer att firas i den svenska campen?- Det blir nog inte så mycket firande, förutom att man kanske kan hoppas på en finare middag än vanligt, även om jag måste säga att maten alltid är jättegod eftersom vi har egna, svenska kockar med oss. Så matrasterna är bland det största nöjet vi har.

Information till våra läsare

Julfriden slut - idag åker Max till Afghanistan igen

Från julfriden i Norrköping, till allvaret i Afghanistan. Det är snabba kast i tillvaron för Max Yngve, 22, som idag lämnar Norrköping efter några dagars julpermis, för att resa tillbaka till Afghanistan och den svenska militäranläggningen i staden Mazar-i-Sharif i norra delen av landet.