Skärper inte miljökraven trots giftlarmen
I går kom larmet om höga gifthalter i Bråvikens abborrar. Men länsstyrelsen, som gjort undersökningen, tänker ändå inte skärpa miljökraven för den planerade muddringen av inloppet till hamnen. Muddring som kan frigöra ännu mer gifter. - Det är lite sent att ändra inställning nu. Om det vi hittade hade varit extremt alarmerande skulle läget vara annorlunda, säger Karl Svanberg, byrådirektör och marinbiolog på länsstyrelsen. Dessutom: En fördjupad analys av gifterna på Bråvikens botten hinner inte bli klar innan miljödomstolen sagt sitt.
Göran Esbjörnsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Norrköping, verkar aningen uppgiven efter att ha deltagit i miljödomstolens förhandling. - Vi hade ju uppmärksammat rätten på gifterna i bottensedimentet. Men det bemötte man inte. Domstolen bryr sig ju inte - i alla fall inte vad man kan se i rätten. Sedan vet jag ju inte vad de pratar om sinsemellan. De enda hänsyn man tar är gentemot de som äger fiskevatten. De får ekonomisk ersättning, säger han. Samtidigt är nu länsstyrelsen i full gång med att genomföra en fördjupande analys av gifterna i bottensedimentet i inre Bråviken (med inre Bråviken menas fram till Ållonöfjärden, där Bråviken blir betydligt smalare). Denna analys hinner dock inte alls bli färdig innan miljödomstolens dom. Josefine Larsson är projektledare på länsstyrelsen för den fördjupade analysen: - Vi har ju vetat om innan att området är förorenat, men det finns ingen helhetsbild. Det handlar om historiska föroreningar från textil-, pappers- och varvsindustrin. Nu tar vi reda på vad som finns i sedimenten, säger hon. Konsultföretaget Envipro Miljöteknik har fått uppdraget att ta fram denna helhetsbild. Då ingår att på ett 30-tal platser i inre Bråviken ta bottenprover. I Lindöfjärden, norr om Malmölandet, öster om Esterön och fram till Ållonöfjärden ska proverna tas. En meter djupa
- Bottenproverna blir en meter djupa. Eftersom sedimentet växer med 1-2 centimeter per år räknar vi med att med proverna kunna "se" 50 till 100 år tillbaka i tiden. Ett av målen med proverna är just att kunna se vad textilindustrin släppte ut innan den lades ner, säger Henrik Eriksson på Envipro Miljöteknik. - Metaller som kvicksilver, PCB, olja och dioxiner lär vi hitta. Och det är inte så konstigt med tanke på den industriella verksamheten som pågått i Norrköping. "Inte så bra"
Stefan Arrelid, miljöpartistiskt kommunalråd i Norrköping, ser med oro på giftlarmet som kom i går. - Att det var så markant var ju inte bra. Därför är det för mig viktigt att man vid muddringen använder rätt teknik. Att man suger mer än gräver upp muddringsmassorna och att arbetet görs vintertid då påverkan på miljön blir mindre. Han hoppas ändå att arbetet med att utveckla hamnen och hänsynen till miljön ska gå att förena. - Det måste gå, även om det finns målkonflikter, säger han.
Norrköpings hamn vill bredda och fördjupa inseglingsrännan till hamnen. Stora fartyg ska därigenom få lättare att manövrera och grundstötningsrisken minskas. För detta måste botten på Bråviken i inseglingsrännan muddras. I projektet ingår också att underliggande berg måste sprängas bort. Totalt måste 300 000 kubikmeter berg sprängas och 3,3 miljoner ton lera muddras och sedan läggas på två ställen norr om Esterön. Vid muddringen kan gamla i bottensedimentet inlagrade gifter spridas på nytt i Bråviken. Domen i miljödomstolen i november kommer att reglera med vilka miljöhänsyn detta arbete ska göras.
Så jobbar vi med nyheter