Stor oro bland strokepatienter
Norrköpings ende strokeläkare har sagt upp sig. - Katastrof! Tycker den grupp strokedrabbade personer som träffades i går på Café Vetekornet.
Birgitta Hjort är en av dem som upplevt en stor skillnad mellan hur strokepatienterna behandlats i Norrköping jämfört med på andra orter.
Foto: Kjellberg Anita
Nu riskerar alltså Vrinnevisjukhuset att bli utan specialiserad strokeläkare. Läkaren Bo Ziedén som sagt upp sig är inte den första läkaren som lämnar avdelningen på grund av för stort arbetstryck. - Den förre läkaren Bengt Stare var otroligt bra, men han orkade tillslut inte, säger Birgitta Hjort. Hon fick sin första stroke i Ängelholm och hon berättar att det var stor skillnad på hur man som strokepatient blir behandlad på de olika orterna. - Det var en otrolig skillnad, redan andra dagen i Ängelholm började jag med sjukgymnastik och att röra på mig, säger Birgitta Hjort. Sedan dess har hon drabbats av stroke flera gånger, då här i Norrköping. Hon är inte ensam om att tycka att strokevården är bättre i andra kommuner. En annan kvinna drabbades i Göteborg och togs väl om hand på Sahlgrenska universitetssjukhuset. I skaran finns även en man som sökt sig från vården i Nyköping eftersom de inte hade någon särskild strokeavdelning. - Nu känns det som att jag lika gärna kunde varit kvar, säger han. Slussas ut fort
Många har upplevt att de blir utslussade från sjukhuset för fort och att rehabiliteringen sedan snabbt läggs över på patientens eget ansvar. De vittnar om att de snabbt förs över från strokeavdelningen med sin spetskompetens till vårdcentraler där de bara har vanliga distriktsläkare att vända sig till. - De har ju inte samma förståelse, säger Ing-Marie Wärlander. Stort problem
Gruppen som samlats på Vetekornet träffas varannan vecka. Deras träffar är menade att fungera som ett forum för de som drabbas av stroke. Thomas Renck är den som samordnar gruppen. Han sammanfattar deras oro för strokevårdens framtid så här: - Det är ett stort problem om vården försämras, inte bara för oss som sitter här utan även för alla de som inte drabbats än. Varje stroke är en katastrof i sig och när det händer är man helt utelämnad till att vården fungerar.