Vi träffar Stefan i hans stuga, cirka en mil utanför Norrköping, och möts av en man som inte gärna lämnar hemmet, knappt klarar av att skotta bort snön på tomten på grund av ledvärken och nästan aldrig sover gott om nätterna.
Då handlar det ändå om en sportig Luleå-kille som i sin ungdom tog SM-brons i skidskytte och alltid haft stor passion för idrott och friluftsliv.
– Jag är ofta trött, känner mig allmänt svag och får svettningar av minsta ansträngning, säger han till Folkbladet.
Stefans helvete började när han upptäckte en stor röd ring – med en prick mitt i – på magen. Något som många anser vara typiskt när man drabbats av ett fästingbett med borrelia. Därför tog han kontakt med två sjuksköterskor på sin dåvarande arbetsplats i Nyköping.
– Ringen var 11x6 centimeter och de rådde mig att kontakta min vårdcentral, berättar Stefan.
Det gjorde han – och fick en tid för undersökning redan samma eftermiddag.
– Där konstaterade en läkare att det förmodligen rörde sig om borrelia men innan han ville skriva ut läkemedel så att jag kunde få rätt behandling vill han prata med en mer erfaren kollega, en distriktsläkare. Han kände med fingret på min mage och sa att bedömningen är felaktig och att jag fått en allergisk reaktion. Så istället får jag en salva och får åka hem. De bad mig återkomma om jag blev sämre.
Vad tänkte du då?
– Jag blev lite fundersam, men vem säger emot en läkare? Jag var inte den typen, inte då.
Det här var i slutet av augusti.
En månad sedan började Stefan Bylund få värk i leder, ryggrad och axlar.
– Just då höll jag på att renovera mitt hus så jag satte det i samband med värken. På nätterna kunde jag inte sova på grund av den. Jag fick även öronsus och tyckte att jag såg sämre också.
Någon vecka in i oktober blev det riktigt illa.
– Efter middagen på kvällen blev jag illamående, min första tanke var att jag blivit matförgiftad. Jag tillbringade hela natten på toan där jag spydde och mådde dåligt, berättar Stefan.
Morgonen därpå larmade han själv ambulans och på Vrinnevisjukhuset blev Stefan inlagd två dygn – på strokeavdelningen. Under vistelsen där visade en undersökning att han har skador på högra balansnerven, men skickades hem utan att ha fått veta vad han led av.
Först när Stefan vid ett återbesök på sjukhuset någon vecka senare krävde att få testas visade ett blodprov att han drabbats av borrelia. Ett ryggmärgsprov visade också ett förhöjt värde av vita blodkroppar och kraftfull antibiotika som används när man misstänker att sjukdomen spridit sig till nervsystemet – doxycyklin – sattes in mot infektionen.
Nu, snart fem månader efter besöket på vårdcentralen, har Stefan Bylund fortfarande problem med balans, ledsmärta, tinnitus, synförändringar och talet.
– Jag sluddrar fortfarande lite, men det har i alla fall gått ett steg åt rätt håll, säger han.
Vägen tillbaka verkar tuff för 49-åringen.
– Hjälpen i vården efteråt har varit bristfällig. Det dröjde lång tid innan jag kom igång med rehabilitering, besök hos sjukgymnast, logoped och fick göra en tinnitusutredning. Men nu är jag igång med den delen i alla fall.
För några dagar sedan skrev också Stefan Bylund till vårdens egen granskare, IVO. Han har också sökt ersättning hos Patientskadenämnden.
– För det uteblivna jobbet som maskinprogrammerare på ett företag i Norrköping jag skulle börjat i samband med att jag blev dålig, suckar Stefan Bylund.
Folkbladet har varit i kontakt med den dåvarande chefen på den anmälda vårdcentralen. De ger inga kommentarer om anmälan utan hänvisar till det svar som man kommer att ge till IVO. Men chefen säger:
– Det här låter mycket tråkigt. Vi kommer försöka ta kontakt med patienten när vi läst anmälan.