Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Järnets folk kom till Finspång

Vilka rötter har vi och hur var det här förr? Dessa frågor söker Brukspensionärerna svar på.- Det är ingen tillfällighet att Vallonerna valde just Finspång, säger Jan Eric Karlström.

FINSPÅNG2011-09-24 03:00

Brukspensionärerna i Finspång tillsammans med Studieförbundet vuxenskolan, startade på måndagen en cirkel om Vallonerna i Finspång och Sverige.

- Det är ingen tillfällighet att Vallonerna valde just Finspång. Welem De Besche berättade för Steven Gerard om det exotiska landet långt borta, säger Jan Eric Karlström, cirkelledare.

Steven Gerards svåger, Louis De Geer, tyckte att det lät som en ypperlig idé. Han hade snappat upp en affärsidé från England, hur man gjuter kanoner av järn istället för brons. På den tiden var skog lite av en bristvara, och Finspångstrakten föreföll som en guldgruva med alla träd.

- Här fanns också ett förfallet kronbruk som de ville åt, men det var inte bara bruket som de skrev kontrakt på den 20 juli, 1618. Skatt från tio kyrkosocknar ingick i affären.

Flest till Finspång
Nu behövdes duktiga smeder, och det fanns i Belgiska Vallonien. Då sattes en värvningskampanj i gång.

- Dessa kontrakt för de vallonska arbetarna finns i landsarkivet. Det är ganska fantastiskt att jag har hållit det i min hand.

Under 1600-1625 kom det 229 arbetare till Sverige. Av dessa kom 71 till Finspång, 38 till övriga platser i länet, 24 till Sörmland och bara 14 till Uppland.

Historian får liv
- Det har förvånat forskare att få de att många invandrade just hit. Många var skogsarbetare och kolare. Men vart tog de vägen? De flesta som har vallonsläkte i sig idag kommer från smedssläktet.

Till Finspång kom skogsarbetare och kolare.

- Min teori är att de gifte sig med flickor här i skogen, och tog svenska sonnamn. Annars kan de helt enkelt återvänt hem.

Malmen som skulle smältas här i Finspång, var inte samma sort som malmen Vallonerna var vana vid hemifrån.

Bruken i Uppland var bättre lämpade för Vallonsmide.

- Järnet här innehöll mer fosfor, vilket rinner lättare. Nu undrar man ju om De Geer visste detta innan han drog igång denna jättesatsning.

Jan Eric har läst och studerat kulturhistoria sedan han gick i pension från Holmen skog.

- Det har öppnat sig nya dörrar. Jag hade ingen aning om att de fanns så mycket. Jag ska försöka bevisa att det funnits bergsbruk här i trakten sedan 1200-talet. I Vånga, Hällestad och Godegård, det är jag nästan säker på.

Men det är inte alldeles enkelt att tyda all gammal skrift som finns bevarad i kyrkböcker och landsarkiv.

- Det blir att tolka skrifterna och levandegöra historian. De levde i en annan föreställningsvärld på den tiden. Och Vallonerna talade och skrev franska och flamländska. Men Finspång är historia i allra högsta grad.

Det är en av de tio mest intressanta städerna i Sverige, säger Jan Eric Karlström.

Vallonerna har sedan mycket lång tid tillbaka sitt hemland i södra och sydöstra Belgien och i angränsande delar av Frankrike. De är ett blandfolk av kelter, germaner och romare.

Welem de Besche var en byggherre och bruksarrendator, som var med om att förnya den svenska bruksnäringen.

Tillsammans med Louis De Geer arrenderade han flera järnbruk, ett av dom i Finspång.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om