Färgglada karnevaler fyller gatorna i Rio och på flera håll i världen uppmärksammas fastlagen – de tre dagarna före fastan – med stora fester. I Sverige uppmärksammas fastlagen på bredast front under den sista dagen: Med semla på fettisdagen.

– Ordet fastlag betyder att man säger farväl till köttet, säger Göran Bohman, präst i Svenska kyrkan och tillförordnad kaplan för ärkebiskopen.

Sedan inleds den 40-dagar långa fastan på askonsdagen. I svensk tradition är det olika vad man avstår från under den här perioden. Det kan handla om att man avstår från godis, kött eller alkohol.

Artikelbild

| I Rio hålls karnevaler dagarna innan den 40-dagar långa kristna fastan fram till påsk.

– Syften med fastetiden är att stanna upp och tänka efter vilken värld vi lever i och temat för många bibeltexter är kampen mot ondskan och våga se det svåra under den här tiden, säger Göran Bohman.

Man kan även avstå från andra saker än mat, som sociala medier eller att köpa saker.

– Det är en symbolik i att man låter inte bara livet rulla på utan man får tid att stanna upp och fundera, säger Bohman.

Symboliken avspeglas i kyrkorummet där man stänger altarskåpen för att dölja bilderna och man släpper in mindre ljus i kyrkorummet. Prästen bär blå eller lila som är fastans färger. Bibeltexterna handlar mycket om Jesus vandring mot korset på långfredagen, lidandets väg.

– Det är viktigt att våga stanna upp och låta livet komma ifatt oss. Det händer ju saker i livet som gör att livet förändras och det kan man behöva reflektera över.

Även andras lidande uppmärksammas och både Svenska kyrkan och andra organisationer håller insamlingar för att skänka pengar till nödlidande i världen, enligt Göran Bohman.

Fastan bryts på påskdagen. Då öppnas dörrarna till altarskåpen och ljuset släpps in i kyrkorummet igen.

– Det hjälper mig att leva i ett kyrkoår där man får se både allvaret och glädjen. Det är viktigt för mig, för det speglar olika perioder i livet, säger Göran Bohman. (TT)