Under 2013 genomförde Naturvårdsverket en nationell undersökning om gifter i svenska förskolor. Förskolor i 41 kommuner inventerades och Norrköping var en av dem.
Resultatet av undersökningen visade att det i de flesta förskolor fanns problem med giftiga kemikalier i bland annat leksaker och redskap som används vid livsmedelshantering. Sedan dess har EU-reglerna för kemikalier i leksaker skärpts, men skadliga ämnen finns överallt i omgivningen, inte bara i produkter särskilt framtagna för barnlek.
Bland annat hormonstörande ftalater är vanligt förekommande i syntetiska dofter och mjukgörare som används i plast. Tre av de kemikaliska ämnen som ingår i gruppen anses vara så pass skadliga att de numera är helt förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar. Forskning visar att ftalater är skadliga för barn i samtliga utvecklingsstadier och ämnena har kopplats till en rad hälsoproblem.
Förskolor kan till viss mån själva påverka den mängd gifter som barnen utsätts för genom att göra sig av med kända risker såsom parfymerade produkter och avlagd elektronik som används i leksyfte. Gemensamt för alla kommunala förskolor är att insatser från kommunens håll krävs för att driva en förändring på sikt. Uttalade miljökrav vid upphandlingar lägger grunden, detta eftersom de styr förskolornas valmöjligheter.
– Vi följer alltid de miljöskrivningsråd som finns, förklarar Robert Alexandersson, upphandlingschef på Norrköpings och Linköpings gemensamma upphandlingscenter. Sedan är det upp till beställaren – kommunen – att sätta relevanta krav. Upphandlingar sker alltid i nära samråd med beställaren.
Vägen till giftfri barnomsorg är inte gratis. I våras rapporterade Corren att Linköpings kommunstyrelse avsatt tio miljoner kronor till ett projekt med mål att fasa ut miljögifter i förskolornas inom- och utomhusmiljö. Steg ett, att byta ut leksaker inne- och ute, beräknades då kosta tre miljoner kronor. Även att byta ut PVC-madrasser mot ett säkrare alternativ uppnår miljonsummor, enligt Corren.
– I Norrköping har vi inga särskilda medel avsatta, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Olle Johansson (S), men det här är ett arbete som pågår fortlöpande. En arbetsgrupp jobbar med att sätta upp tydliga riktlinjer för upphandling och mycket byts ut under årens lopp i och med att kraven på lekmiljöer förändras.
Efter besiktningar på fyra förskolor i Norrköping i samband med Naturvårdsverkets undersökning togs en guide för hur förskolan kan arbeta för att minska barnens exponering för farliga ämnen fram.
– Vid ombyggnation och nybyggen sker det hållbart, då är det till exempel linoleumgolv som gäller. I redan befintliga enheter handlar det framför allt om det dagliga, att inte släpa dit en massa gamla datorer och liknande eftersom de är fulla med gift.
Moralen gällande barnens miljö är hög i Norrköping, menar Olle Johansson (S).
– Minsta tvekan så går vi in och stänger. Naturligtvis ska vi ha en miljö för våra barn som är bra. Arbetet måste ske fortlöpande och följas upp ute i enheterna. Det gäller att förstå kopplingen och inse att det är viktigt. Våra minsta ligger på golvet – då ska golvet vara bra. Ettåringar stoppar allt i munnen och det måste de få göra utan att exponeras för något i onödan.