Speedwayfolket gjorde sitt bästa för att paketera allsvenskan som en serie med "show och spänning", men marginalåskådaren genomskådade såklart konceptet.
Jag brukar aldrig använda termer som "publiken svek" (folk bestämmer själva vad de gör med sina pengar och sin fritid) och tänker inte gör det den här gången heller. Däremot kan man konstatera att Vargarnas dragningskraft inte varit särskilt stark 2017.
Inte en enda hemmamatch lockade tusen åskådare eller mer (bästa publiksiffran: 816 mot Västervik) och självklart blir det i längden ohållbart att rodda ett lag med professionella motorcykelförare under såna premisser.
Kim Nilsson uttryckte efter matchen i Västervik stor besvikelse över det ljumma stödet på Kråkvilan förra torsdagen och han efterlyste en plan hos klubbledningen för att locka tillbaka publiken i Norrköping.
Vargarna vill köra i elitserien i framtiden, men kommer inte att göra det så länge stödet från näringsliv och motorentusiaster är som det är. I och med förlusten behöver man nu inte ens ta ställning i den känsliga frågan till nästa säsong. Jag är väldigt tveksam till att Vargarna skulle tackat jag om man haft möjligheten.
Ett besked som i sin tur säkert hade kritiserats från vissa håll. Men Vargarna håller i plånboken. Helt riktigt, förstås.
Är speedway som lagidrott en omöjlighet? I nuvarande tappning – jo!
Klubbarna har inte råd att driva sina svindyra lag och nu sitter flera av våra klassiska föreningar med stora underskott. Det är givetvis tragiskt, men inte särskilt förvånande.
Kloka män – jo, det är nästan bara män – sitter i detta nu och spånar på hur man ska rädda en sport med uppenbara dödsryckningar.
Att säkra elitserien och allsvenskan blir den största utmaningen förbundet någonsin ställts inför.
En "stängd" elitserie med start 2018 ska hindra lagen från att toksatsa med pengar som man inte har. Initialt låter det som en bra idé, samtidigt som det finns delar i Svemos förslag som inte fallit i god jord hos alla.
Fortsättning följer, som det brukar heta.