Att mötas på halva vägen

Norrköping2007-08-25 01:06
Detta är en ledare. Folkbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I trettio år har jag varit journalist. Min titel nu är vd och chefredaktör, men min yrkesidentitet är journalist. Jag känner mer samhörighet med journalister än med direktörer. Nu är det konflikt och jag är part i den; som arbetsgivare. Jag har varit på den andra sidan. Varit klubbordförande och ombud på fackets kongress, för tjugo år sedan. Stridsfrågorna känner jag igen från min egen tid som fackligt aktiv.Löneskillnaderna mellan de på stora tidningar i huvudstaden och journalister på mindre tidningar i övriga landet diskuterades redan då. Allmänheten uppfattar nog inte journalister som en utsatt låglönegrupp. Ändå måste även journalister ha rätt att ha krav på skäliga löner. Ambitionen att höja lönerna för de sämst betalda journalisterna är alltså rimlig. Men om höjningen blir så stor att tidningar tvingas säga upp personal, eller lägga ner, så har man uppnått en så kallad Pyrrhusseger. Pyrrhus slog romarna i två fältslag men med så stora egna förluster att han lär ha sagt:- En sådan här seger till och jag är förlorad!Det borde vara möjligt för parterna att hitta en nivå som inte får sådana följder.Den andra stridsfrågan är problemet med LAS, Lagen om om anställningsskydd. Problemet är att den motverkar sitt syfte. Försvårar för unga att komma in på arbetsmarknaden. De blir "utlasade".De går ofta runt på elva månadersvikariat från tidning till tidning. Det måste kännas som ett hån för de unga att det just är en lag om anställningsskydd som gör att de inte får jobb. En reformering är nödvändig. Men även här borde det gå att hitta en lösning som är godtagbar för båda parter.Slutligen gäller konflikten upphovsrätten. Den är knepigare, det ska medges. Definitivt besvärligare att förklara för utomstående, men nog också att komma överens om. I andra branscher föresvävar det inte de anställda att de har upphovsrätt till det de tillverkat på arbetstid. När produkten är klar tillfaller den arbetsgivaren som fritt förfogar över den.I vår bransch är det annorlunda. Journalisterna får extra betalt för att materialet säljs vidare. De får också vara med och ha synpunkter på till vem det säljs. Och det är faktiskt vettigt. Texter och bilder kan inte riktigt jämföras med andra "produkter". Det är sunt att ta hänsyn till om en journalist inte vill bli publicerad i vilken porrtidning som helst. Även om det här är svåra frågor borde det finnas utrymme för en kompromiss. Ibland måste man mötas på halva vägen.Konflikten ställer redan till stor skada. I dagens tidning har vi inte som brukligt ett uppslag med inrikes- och utrikesnyheter. I nästa vecka kan jag inte lova att vi förmår att göra en normal tidning.Det har veterligen bara inträffat vid ett enda tillfälle sedan 1905 att Folkbladet inte kommit kommit ut en utgivningsdag. Det var 1978 då tryckpressen havererade. Annars har ju tidningen till och med klarat en konkurs. Jag ska göra allt för att fullgöra mitt uppdrag som ansvarig utgivare. Det var bara det jag ville säga.
Läs mer om