Sverige har en reglerad invandringspolitik. De flesta inser att det måste vara på det viset. Däremot finns det alltid anledningar att diskutera hur regelverket ska se ut; vad ska avgöra vilka som ska få stanna och vilka som inte har lagliga skäl nog för att bli kvar?
Det riktigt svåra med invandringsfrågor uppkommer i skärningspunkten där principer och personer möts. Jag har varit med om det många gånger. Å ena sidan är jag en övertygad anhängare av reglerad invandring. Det ska finnas relevanta, rättssäkra och rationella lagar som styr urvalsprocessen. Å andra sidan har många av de avvisningshotade personer jag träffat genom åren fött reflexer hos mig om att vilja kräva undantag från principerna för just dessa personer. Inget märkligt med detta förstås. Vi är trots allt människor med empatiska förmågor att se andra människor i nöd och bekymmer.
Önskningar om undantag från reglerna i enskilda fall präglar ofta de människoöden som lyfts fram i medierna. Ur ett samhällsperspektiv är det dock betydligt intressantare att diskutera de händelser som inte främst reser krav på undantag från lagarna utan som istället indikerar ett behov av att förnya regelverket.
Siavash Erfanpour är ett sådant fall. För ett tiotal år sedan tog han sig till Sverige. Han hade vid tillfället inte lagliga grunder att få stanna i landet. Han stannade kvar ändå. I flera år har han arbetat, betalat skatt och drivit företag under helt öppna och legala grunder. Han har bildat familj och har barn. För några veckor sedan togs han i förvar för att några dagar senare flygas till Iran där de svenska myndigheterna anser att han hör hemma. Erfanpour blev dock inte insläppt i Iran utan fick flygas tillbaka till Sverige.
Nu arbetar han som vanligt i sin Pressbyråkiosk medan myndigheterna funderar på hur de ska agera. Erfanpour blir nog vad det lider ett undantag från reglerna. Vilket i mina ögon vore en samhällsförlust. Siavash Erfanpours öde förtjänar att leda till nya regler.
Sverige behöver arbetskraftsinvandrare. Väldigt få kommer hit; mycket på grund av krångliga regelverk. Viljan att slänga ut skötsamma löntagare och företagare från Sverige bidrar inte till att höja vår attraktivitet. Det är dags för ett riksdagsbeslut om en kursförändrande amnesti. Alla immigrantlöntagare/företagare som har tillvaron - men inte alla papper - i ordning bör erbjudas permanenta uppehållstillstånd. Sverige behöver många fler som Siavash Erfanpour.