Vill handla ute - inte på nätet
Margaretha Skarin, 86, får inte behålla sin rätt till hjälp med att gå ut och handla. Istället ska hemtjänsten handla på internet åt henne. Vegetarian som hon är vill hon kunna känna på avokadon om den är mogen. Och när ska hon komma ut om hon inte längre kan gå till torget med ledsagare?
Hon vill handla färska grönsaker på torget, inte på internet. Margaretha Skarin, 86, kämpar för att få behålla rätten till ledsagare från hemtjänsten. Hon kan inte gå ut ensam på grund av balansproblem.
Foto: Titti Olovsson
Margaretha Skarin, som jobbat på apotek och varit studierektor, är köttallergiker, hon tål inte kött, äter hon det blir hon kraftigt magsjuk. Därför är hon vegetarian och brukar utnyttja sina två timmar i veckan, att med ledsagare från hemtjänsten gå ut och handla, till att besöka hälsokostaffärer, torghandeln och olika mataffärer för att köpa de färska grönsaker, fikon, nötter och annat hon behöver, till bästa pris. Hon kan inte gå ut ensam, eftersom hon har balansproblem. I höstas fick hon brev från kommunen om att hemtjänsten i Norrköping våren 2008 skulle gå över till att handla mat till pensionärerna på internet. "Det här gäller inte bara mig, det gäller alla". Matvarorna ska levereras från Coop Extra på Risängen. Beslutet är kommunens, "inte en fläck på Generalens hemtjänst", betonar Margaretha Skarin. - De kommer och säger: "Nähä, du får inte gå ut och handla själv, du ska handla på internet. Men de har inte de varorna som jag köper på internet. Jag är ju väldigt noga med de grönsaker jag köper, säger hon och visar hur man annars kan få rutten lök i storförpackningar. - Jag måste se grejerna, känna på dem, och klämma på dem, och veta vad jag får. Annars blir jag utan mat. Är det meningen att man ska bli utan mat när man blir gammal? Man ska ju ha "livskvalitet", står det i mina papper här, säger hon och bläddrar i en tjock pärm med papper och tidningsurklipp. - Så länge jag kan gå ner till torget och handla vill jag göra det. Jag tittar på varenda potatis hur den ser ut. Hur sjutton gör man det på internet? säger Margaretha Skarin som också undrar hur hon ska kunna läsa innehållsdeklarationer på internet, så hon inte får i sig något med köttextrakt i. "Inte något stort krav"
- Varför ska inte jag kunna få det jag behöver, när andra människor får det? Jag har haft två timmar promenad och handling i veckan, det är inte särskilt mycket. Nu kan man ju få promenader på recept har jag sett, så jag får väl gå till doktorn och få det... Än så länge har hon kvar tjänsten, eftersom hon bromsat genom att överklaga. Men det är en tidsfråga innan det är slut med det, säger Margaretha Skarin som nu tappat matlusten. - Jag har sagt att jag accepterar att de köper toapapper och hushållspapper på internet, men inte färskvaror. Jag tycker inte att det är något stort krav. Jag har inte begärt att de ska betala någonting heller, för det gör jag själv. "Bara vackra ord?"
Hon läser ur ett handikappolitiskt program, om mänskligt bemötande och ett värdigt liv. - Men sedan är det kommunen som bestämmer. Och de skiter fullständigt i det. Här står det att biståndsbedömarna ska utgå från de äldres behov. Är det bara vackra ord alltihop? "Djur ska få komma ut, de ska ha sysselsättning och social samvaro. Kor och hästar ska ha individuellt anpassad mat", läser hon ur sina tidningsklipp och tittar på oss. I köket står Mats från hemtjänsten och fixar dagens vegetariska mat, med groddar och gula tomater. "Du är inte alls besvärlig", försäkrar han Margaretha.