För det första: Ing-Marie Wieselgren mördades pÄ öppen gatan mitt i Visby och mitt bland mÀngder av folk. GÀrningsmannen greps direkt. Hans motiv Àr Ànnu inte kÀnt och bekrÀftat. Motivet Àr ocksÄ betydelselöst i det stora hela. Det finns inga friska och genomtÀnkta motiv som pÄ nÄgot sÀtt förklarar den extrema gÀrningen att överfalla och mörda en annan person pÄ det hÀr sÀttet.
Ing-Marie Wieselgren var en offentlig person. Jag har trÀffat henne vid flera tillfÀllen. Hennes socialpolitiska patos och psykologiska/politiska kunskaper och insikter imponerade och inspirerade. NÀr nÄgon vi sjÀlva kÀnner drabbas kommer sjÀlvklart det extrema nÀrmare; blir otÀckare, farligare och svartare. Men det skiljer sig inte frÄn hur andra mÀnniskor, drabbas. Natten mot torsdagen sköts till exempel tvÄ tjugoÄriga mÀn i en bil i Stockholm. Ett gangsterrelaterat dÄd förstÄs. Vilket inte gör saken mindre extrem. Den hÀr sortens gangsterextremism har redan kravlat sig in över grÀnslinjen och in det vanliga och hyggliga vardagslivets medvetande. Vilket förstÄs Àr förfÀrligt och pÄ sikt riskabelt för samhÀllsutvecklingen i stort. NÀr gangstermord blir en del av den allmÀnna verkligheten sÄ förÀndras den allmÀnna verkligheten till det sÀmre. Ing-Marie Wieselgren var en av de allra ivrigaste och kunniga föresprÄkarna för envetet förbÀttrade förebyggande insatser som jag nÄgonsin trÀffat. Hon gav aldrig upp.
För det andra: VÀnsterpartiets riksdagsledamöter Daniel Riazat, Momodou Malcolm Jallow och Lorena Delgado Varas poserade med flaggor frÄn terrororganisationen PKK i Almedalsparken. PKK Àr terrorstÀmplat sedan lÀnge och - för att citera justitieminister Morgan Johansson - "har mÄnga oskyldiga mÀnniskoliv pÄ sitt samvete." Ledamöternas övertramp Àr för bedrövligt i sig sjÀlvt förstÄs. Men Àn vÀrre Àr att partiledningen inte tillrÀttavisar ledamöternas hyllning av mord och terror. Allra vÀrst Àr att detta parti gör ansprÄk pÄ att diktera en eventuell ny socialdemokratisk regerings politik efter valet. Socialdemokraterna har som ett klassiskt regeringsparti ett sÀrskilt ansvar att hÄlla grÀnslinjen mot det extrema. Politiken fÄr inte tappa all moral och anstÀndighet. Extremism och extremister av olika slag finns tyvÀrr. SÄ ser det ut och sÄ Àr det. Men vi har ett gemensamt ansvar att pressa ut det extrema frÄn den vanliga hyggliga vardagstillvaron i samhÀlle och politik. I det ansvaret fÄr vi aldrig ge upp.