Det har varit ett underligt år för Centerpartiet. Partiledaren Annie Lööf har varit föräldraledig sedan början av december 2019 och har just i dagarna återkommit i det offentliga politiska livet. Annie Lööfs frånvaro har - i mina ögon - gjort det inrikespolitiska livet lite mindre färgsprakande och lite mer småtrist. Hennes parti har dock klarat sig bra i opinionen under det knappa året då Lööf har varit borta. Det är olika resultat i olika opinionsmätningar; men utan att överdriva/underdriva så kan vi väl säga att Centerpartiet i snitt ligger något över det senaste valresultatet i ett riksdagsval: 8, 61 procent.
Centerpartiet är ett gammalt och etablerat makt- och förhandlingsparti i riksdagen och ute i kommunerna. Partiet har verkat i de mest skilda och olika skepnader. På 1950-talet var Bondeförbundet - vilket var namnet som Centerpartiet då lystrade till - under sin legendariske ledare Gunnar Hedlund ett regeringsparti i koalition med Socialdemokraterna. På 1970-talet var Centerpartiet under Thorbjörn Fälldin den politiska kraft som såg till att Socialdemokraterna efter fyrtiofyra obrutna år som regeringsparti åkte ut från Rosenbad så att det sjöng om det. På 1990-talet var Centerpartiet under sin märkligt specielle partiledare Olof Johansson såväl ett regeringsparti i en moderatledd regering som ett nära samarbetsparti till den socialdemokratiske statsministern Göran Perssons regering. Mellan 2006 och 2014 var Centerpartiet under Maud Olofsson och (2011-2014) Annie Lööf en del av Fredrik Reinfeldts moderatledda regeringar. Under de dryga sex år som Centerpartiet under Annie Lööf därefter tillbringat i opposition och i "halvopposition" (Januariavtalet 2019-) har partiet utgått från ett betydligt mer utrerat liberal agenda än vad Centerpartiet normalt har förknippats med under det gångna seklet.
Annie Lööf är en driftig och drivande person. Hon valdes till partiordförande redan innan hon hunnit skaka av sig de väldigt liberala åren ordförande för CUF; centerpartiets ungdomsförbund. Hon hamnade därför snabbt i problem med anledning av konstiga förslag till idéprogram där det föreslogs alltfrån månggifte till slopad arvsrätt och mångmiljonhövdad invandring.
Frågan är vart Centerpartiet är på väg under 2020-talet? Jag tror att det mesta är möjligt. Vilket jag säger utan minsta kritik eller ironi. Centerpartiet förstår betydelsen av majoritet och inser värdet av möjligheten att få något gjort. Så mitt tips är att C efter nästa val är ett regeringsparti. Det blir en kamp mellan M och S om C: s gunst.