"Jag gjorde... Jag åkte... Jag fick..."Jag, jag, jag.Boken om Lennart Johansson, under många år det Europeiska fotbollförbundets högste chef, känns efter ett tag lätt tjatig. Språket upplevs en smula billigt och då har Lennart Johansson ändå tagit hjälp av journalisten Ken Olofsson för att teckna sitt liv i fotbollens tjänst.Det verkar som parhästarna fått med allt - och det gör boken svag.I stället för att fokusera på Johanssons stora ögonblick (och de är många) avhandlas AIK-arens fullständiga gärning. Allt från lägenhetsköp i stockholmsförorten Åkeshov till uppgörelser med (antyder Johansson) den korrupte Joseph "Sepp" Blatter ska med. Varför? frågar man sig.Blixtvisiten till Kreml (Vladimir Putin skickade sin jet till Stockholm för att på tu man hand tala Johansson "till rätta" i Moskva) kunde fått större utrymme än en sida. Likaså mötena med Tony Blair, Nelson Mandela och andra potentater.Den förre basen på Forbo Forshaga rörde sig bland världens superkändisar och drevs, enligt egna ord, av sin känsla för rättvisa och okuvliga vilja att hjälpa de mindre bemedlade nationerna. Och då inte enbart europeiska sådana. Han vurmade särskilt för Afrika.UEFA-basen låter oss veta vilka vännerna är. Och ovännerna. Livet på toppen var inte alltid så juste.För den som följt Lennart Johanssons karriär kan boken säkert ge ett och annat.Ni andra kan låta "I fotbollens tjänst" stå kvar på handlarens hylla.
