Inte på 44 år har någon större utställning med GAN visats på Konstmuseet. Nu är det dags, idag öppnar GAN - modernistpionjär och outsider, den största utställningen om Gösta Adrian Nilsson i museets historia.
Norrköpingshistorien började i Stockholm. Det var där den unge Gösta Adrian Nilsson umgicks med sjömän och träffade Edvin Andersson som var flottist och andre eldare på pansarbåten Fylgia.
De blev förälskade i varandra och GAN målade in Edvin i konsthistorien, genom halvt dolda porträtt och maskerade kärleksförklaringar. I Matrosernas krigsdröm är Edvins namn är inskrivet och en annan målningstitel, II Eld 629, är en blinkning till andre eldaren och Edvins nummer i besättningen.
Oljemålningarna hänger i Konstmuseets galleri 5 som blivit ett överväldigande rum som exploderar av färgrikedom och omtumlande rörelse på stora dukar. Tiotalet var en viktig period i GAN:s konstnärskap, en konstnärlig glanstid. Den drivna stil han utvecklade kallas ibland kalejdoskopisk futurism, eftersom den bryter ner sina motiv i fragment - och låter abstrakt möta konkret.
Författardrömmar
I museet ryms också en kronologisk berättelse genom konstnärens liv och konstnärliga uttryck. Den tar sin början i tidiga självportätt och porträtt av ungdomsidolen Oscar Wilde - som ung hade Gösta Adrian Nilsson även författardrömmar.
En projektion av ett kalejdoskop spelar mot en vit museivägg och är en referens till GAN:s betydelsefulla tid i Berlin 1913-14. På galleriet Der Sturm mötte han tidens modernistiska rörelser och konstnärer som Kandinsky och Franz Marc. Han fick också ett tillfälligt arbete på Deutcher Werkbund som föreståndare för arkitekten Bruno Tauts äggformade glaspaviljong med ett gigantiskt kaleidoskåp.
Intrycken av de kalejdoskopiska stjärnmönstren och de modernistiska strömningarna påverkade GAN när han återvände till hemstaden Lund och utvecklade sin karaktäristiska stil. Moderniteten hyllades i motiven - rusande snabbtåg, ångande fabriker, sprakande elektricitet och pulserande städer.
Som många andra konstnärer drömde GAN om Paris och en rörande längtan visar sig i målningar som Kristus uppenbarar sig över Eiffeltornet. Målningen visar på en andlig nyorientering och intryck från Kandinskys teoriskrift Om det andliga i konsten.
1920 flyttade han till Paris och sökte upp konstnären Ferdinand Léger. Konstverken från den tiden är mer collageaktiga och är inspirerade av mötet med honom.
Illustrerade folkvisor
Under Paristiden gav han sig också i kast med medeltiden och illustrerade Erik Gustaf Geijers och Arvid August Afzelius Svenska folkvisor. Originalet med omslagspärmarna skapade av vännen och silversmeden Wiven Nilsson finns i utställningen. Boken är för värdefull för att bläddras i, men GAN:s medeltidsinspirerade bilder visas tacksamt nog i ett bildspel.
- När Svenska folkvisor ställdes ut i Stockholm är det GAN:s enda utställning som bara fick positiv kritik. Det är lite ironiskt att det är en utställning med föreställande bilder som blev hans nyckel till framgång, konstaterar intendent Helena Scragg.
Men GAN var framför allt en pionjär inom svensk modernism. Målningarna Abstrakt I-III som ställdes ut på Liljevalchs konsthall1 919 var de första icke-föreställande konstverk ställdes ut i Sverige. På museet visas två av målningarna.
- Han fick inte så mycket uppmärksamhet för det och den han fick var negativ. Men idag är det förstås ett konsthistoriskt faktum, säger Helena Scragg.
Hela utställningen avslutas med ett rum som pryds av Norrköpingsmotiv i målningar som Fabriken och Rökhuvarna. Sjömannen Edvin Andersson (senare Ganborg) kom att bosätta sig i Norrköping med sin familj. I utställningen finns möjlighet att lyssna på när Bengt Ganborg från Norrköping berättar om pappa Edvins och GAN:s relation. Konstnären hälsade ofta på familjen i Norrköping på väg till eller från släkten i Lund. Tack vare mötet med GAN blev Edvin väldigt konstintresserad och han blev en förmedlare av GAN:s konst till flera Norrköpingsbor.
Även den franske konsuln i Norrköping Sven Blom, som GAN lärde känna under sin Paristid, ställde ut GAN på konsulatet i stan 1919 och flera verk köptes av Norrköpingsbor.
Ett av de allra första verk som köptes in till Norrköpings konstmuseum var den explosiva och sugande Hästtämjaren. Det köptes in av Konstmuseets förste chef Aron Borelius som kände GAN från sina Lundaår.
En annan viktig konstakt i Norrköping var Nils Lindgren, en gång kulturredaktör på Norrköpings Tidningar. Han skrev den första monografin om konstnären 1936, baserad på GAN:s dagboksanteckningar.
Tidigare chefen för Strindbergsuseet, Agneta Lalander, kommer i höst ut med boken Broder Gösta - baserad på brevväxlingen mellan hennes far Nils Lindgren och Gösta. Hon är en av många som kommer till museet för att tala om GAN. Museets rika programutbud i anslutning till utställningen ger en närmast kelejdoskåpiskt mångfacetterad bild av GAN:s konstnärskap.