Stig Claesson skrev Nelly 1969. Romanen växlar mellan två berättelser.
Dels ”Samtal” som utspelar sig vid ett gammalt torp, mitt i en skog, som familjen Nilsson hyr en sommar och dels ”Förhör”, ett samtal som utspelar sig i ett behandlingsrum mellan läkaren Frans Bergström och herr Nilsson, i romanen en 35-årig man med en liten son.
John Hedman vid Kalbokultur i Norrköping har i över tjugo år velat sätta upp en pjäs baserad på romanen. Han har haft en bearbetning för scenen på lut länge.
I den har han bara fokuserat på den del som handlar om samtalet mellan läkaren och hans patient, ett samtal i dialogform, som utspelar sig innan herr Nilsson ska skrivas ut efter att ha behandlats för en överdos sömntabletter.
John Hedman spelar själv herr Nilsson medan läkaren görs av Fredrik Pettersson.
– Det är en enaktare på 45, max 50, minuter, berättar John Hedman.
Premiär är det den 25 januari på Teater Bråddgatan 34. Hittills är sex föreställningar planerade.
Det blir en liten, intim föreställning, ett tajt spel med ett begränsat antal platser, där åskådaren ”som flugan på väggen, som ögat i nyckelhålet”, får bevittna samtalet på mellan läkaren och herr Nilsson. Ett ”poetiskt samtal om föräldraskap, kärlek, längtan och brunnar. Om sanningar, lögner och om kraften att vara ägare av sitt eget mörker.”
– Det handlar om en längtan, och ett ansvar, säger John Hedman och talar om en dubbelbottnad text och undvikande svar från herr Nilssons sida.
Världspremiären i Norrköping sker nästan exakt tio år sedan Claessons bortgång.
– Jag tyckte det var läge att göra den här, säger John Hedman som berättar att han fått bearbetningen godkänd av Stig Claessons barn.
Slas blev också aktuell nyligen när Janne ”Loffe” Carlsson gick ur tiden, ”Loffe” som medverkat i och gjort fina tolkningar av Slas karaktärer i filmer som ”Vem älskar Yngve Frej?” och ”På palmblad och rosor”.
– Jag gillar Slas sätt att hantera språket, säger John Hedman och talar om en finurlighet i texterna och upprepningar som gör sig bra på teater.
Hedman konstaterar att Slas hade förmågan att resonera om det svåra på ett enkelt och självklart sätt, och att hans romaner präglas av en stor värme och mycket humor.
– Det handlar lite om livet och bekymmer man har för saker och ting, säger John Hedman om pjäsen.