Musik Med uvertyren till operan Oberon av Carl Maria von Weber inleddes torsdagskonserten i De Geerhallen. Efter en tämligen lång ansats och startsträcka hoppade musiken igång och de sprittande stråkarna bjöd på ett stadigt och rejält framförande.

Efter den lilla uppvärmningen fick vi höra Konsert för Corno da Caccia Ess-dur av 1700-talskompositören Johann Baptist Neruda. Pacho Flores äntrade salongen med sitt trumpetliknande horn och med mjuk böjlig och balanserad klang tog han kontroll över spelet. De tre satserna hölls prydligt och med lätta avstamp och tydlig linje. Kadenserna ledde över och vidare och orkestern antog en dansant position med spröd kärnfull ton.

Mer Pacho Flores men nu med den trumpet vi är mer vana vid blev det i Christian Lindbergs Akbank Bunka – ett tresatsigt, fantasieggande stycke och då tänker jag både på satsdelarnas namn och det musikaliska innehållet. Här finns en genrebredd som Flores med lätthet kryssade emellan. Just hans trygga och självklara ingång ger stadga åt musiken. Här finns kraft och energi och en oförutsägbarhet som kräver sin solist. Den lätthet med vilken Flores närmade sig stycket gav en trivsam inramning. Kvällens dirigent, tillika styckets kompositör, visste förstås att lyfta in orkestern med finess.

Allan Pettersson fortsätter att tala med sina symfonier. Ikväll var det nummer 5 som fick oss att gå in i Pettersson-mode och befinna oss där en bra stund. Musiken är fysisk, det går verkligen att ta på orkesterns insatser och genomförande. Dirigenten guidade oss genom verket genom pedagogiska inslag och det känns som om man nästan kan titta in i partitur och sidokommentarer. Vi vet vart vi är på väg med Lindberg som chaufför och det känns tryggt.

Orkesterklangen var kraftfull, koncentrerad och fullödig med en känsla av sordin, alltså en aning dämpning över det hela. Det kändes som om en jättevåg av ett stort crescendo sköljde över oss, detaljerat och exakt i framförandet och fullständigt glasklart. Alla övergångar är grundade, utförandet utmejslat och ingenting lämnades åt slumpen.