Lekfullt, allvarligt och smått bisarrt

- Som så ofta i Guangjuan Zhangs konst kan man läsa in budskap på flera olika nivåer. Det kan handla om kvinnokamp, men också om mänsklighetens kamp eller individens frigörelse eller självförverkligande, säger Matilda Bengtsson, curator på Verkstad. För åtta år sedan flyttade Guangjuan Zhang till Sverige. Innan dess var hon verksam som skulptör i Kina. I en intervju i kulturtidskriften Cora berättar hon att hon kunde försörja en hel familj, men upplevde att hon sålde sin själ. Numera undervisar hon på Kungliga konsthögskolan i Stockholm. - Vi är glada att kunna visa hennes konst här, säger Matilda Bengtsson. Hon är en spännande konstnär med installationer som är visuellt tilltalande, väldigt rumsliga och har något fint, poetiskt och kallt som gör sig bra i vår ruffiga lokal. I Guangjuan Zhangs konst förenas det lekfulla och allvarsamma. Hon arbetar gärna med kontraster och motsatspar, och med stor teknisk precision. Dessutom anstränger hon sig för att locka in besökaren och göra verken interaktiva. Hela utställningen börjar med en självporträttsvit i blanka foton, där Guangjuan Zhang draperat sig i vitt tyg på olika sätt. Det är som om hon trollar med konstnärens vita duk, byter etnicitet och identitet. Ansiktsuttrycket är detsamma, men bilderna färgas lätt av fördomar. På en krok hänger också tyg till besökaren att själv prova drapera sig framför en spegel och fundera kring den egna positionen i världen. Temat går igen i porträttserien Face to face, där elva personer avporträtterats insvepta i svart tyg. Dunkla, beslöjade, människor, men på baksidan finns porträtt där slöjan fallit och mystiken är bortblåst. Videoverket The Door från 2005 ger ett intryck av att vara skapat särskilt för platsen. Filmen leker med illusioner och visar människor i en öppen dörr som bjuder in oss. Bilden projiceras på en duk i en dörröppning som samtidigt är förseglad men till installationen hör även de verkliga dörrarna bredvid. En ljusstrimma skymtar där de står på glänt. Och markerar en öppning. Ett litet rum, som är lätt att missa, visar installationen Frigående. Bara själva rummet är märkligt, en trappa som tar abrupt slut och en ordentligt reglad dörr. Vart leder den? Med Zhangs många ystra äggskulpturer på ben blir intrycket ännu mer bisarrt. Många roliga detaljer finns att upptäcka. Men samtidigt ställer verket frågor: Är de frigående hönsen verkligen frigående? Hamnar inte alla ägg ändå till slut i prydliga rader i sina rutiga kartonger, kodmärkta efter plats och datum? Är vår egen frihet också chimär? På kulturnatten kommer Guangjuan Zhang till Norrköping för att berätta om sin konst.